Redan i barndomen i Thessalonikis flyktingkvarter skapade jag av det som ögat fångade och handen tog sig an. Det blev leksaker av snören, lock, plåtburkar, kapsyler och annat i min närhet. Som vuxen gör jag skulpturer i olika material som trä, stål, aluminiumfolie, snö eller is (1960-talets vintrar i Skåne var snörika och jag var ung och entusiastisk).

​

Under några år på 1960-talet gav mig jobbet som metallarbetare på Alfa Laval i Lund, möjlighet och inspiration till mina första skulpturer av spill från plåtar av rostfritt stål. När jag senare på 1970-talet bodde i Göinge, upptäckte jag olika träslags fantastiska former och egenskaper och började snida av rötter och grenar. Träets naturliga former och ådringar fascinerade mig, därför arbetade jag till en början främst med att lyfta fram rörelser och det sköna i en rot eller en gren.

​

När en vän grävde upp en stock svartek* på sin mark fick jag möjlighet att utforska mossens attraktiva ”svarta guld”. Detta urgamla material väckte redan då och ger mig ännu en mycket stark känsla och särskild inspiration.

​

Så kom det sig att jag årens lopp också skapade skulpturer och smycken i svartek, rönn och fur.  Mina skulpturer gestaltar idag oftast karaktärer, händelser eller förhållanden.

​

Vid sidan om träsnideri har jag alltid funnit stor glädje i bildskapande. Sedan några år tillbaka experimenterar jag med en typ av tecknad mosaik på kartong. Mitt grekiska ursprung kan ha förlett mig dit och jag dröjer mig gärna kvar i detta skapande. De bilder jag ställer ut och som finns representerade här, är gjorda i min ”kartongmosaik”.

 

Även det en utmaning i min konstvärld som autodidakt.